Den kapitalistiska girigheten

I Paranaque City på South Service road fanns företaget Novelity Factory som är en del av Babytouch koncernen med den amerikanska riskkapitalisten som ägare. Detta företag hade 15000 anställda. En dag bestämde ägaren att företaget i Filippinerna ska läggas ned utan att ta hänsyn till de anställda i företaget.

En grupp av de anställda har sedan 2003 när förtaget stängdes bott utanför huvudentrén i protest (Picket line) mot att företaget inte har tagit sitt sociala hänsynsansvar samt för att blockera så att ägaren inte ska montera ned maskinerna och sälja dem. Arbetarna har själva byggt skjul för att kunna bo där dygnet runt. Den Filippinska arbetsmarknadsdomstolen har beslutat att företaget ska betala de f.d. anställda 290 miljoner pesos men ägaren har överklagat domen till högsta domstolen.

Idag ligger frågan hos högsta domstolen. Ytterligare ett annat företag vid namn Gelmart Indastury på Martin De prores road också den med riskkapitalistiska ägare från New York har använt sig av samma metod. Företaget som hade 2000 anställda stängdes 2006. Där har arbetarna gjort samma sak.

Vi kunde inte undgå den kapitalistiska girigheten som assisteras med hjälp av globalisering och skövlande av de fackliga rättigheterna utsätter fackföreningarna för stor press. För mer detaljer kan ni läsa på http://www.greenleft.org.au/2007/705/36588.

Kapitalismens avigsida!

Vi har rest till en provins utanför Metro-Manila för att träffa de människor som urbaniserade från olika delar av Filippinerna till huvudstaden för att söka arbete och försörjning möjligheter.

Dessa människor levde länge under broar och kallades därför lite föraktfullt för ”batpeople” . De har sedan deporterats till landsbygden av regeringen och har där byggt upp sin tillvaro. Provinsen de deporterades till saknar publika kommunikationer, arbete, sjukvård och bra bostäder. Människor har tvingats bygga upp sina liv från grunden under omänskliga förhållanden. Det finns inte ens möjlighet för familjer att vara tillsammans eftersom familjeförsörjarna tvingas veckopendla till Metro-Manila för att arbeta och på detta sätt kunna försörja sin familj. För de som lyckas hitta ett arbete ligger den genomsnittliga inkomsten på 250-300 Filippinska pesos (ca 55 SEK) i månaden. En enkel resa till Metro-Manila kostar 100 pesos. Vi saknar ord för att beskriva helvete som vi har bevittnade.

Demokrati är värd sitt pris!

Manila, Filippinerna: Vi har träffat bland andra Överste De Lean, Major Jasan Aquino, Överstelöjtnant Archie Segumalian, Generalmajor Miranda, Överstelöjtnant Malabanjot, vilka protesterade mot valfusket under 2006 och sedan dess sitter dessa militärer arresterades sedan. Just nu när vi träffandes sitter de i arrest på Camp Aguinaldo General Headquarters of the AFP i Manila. De påpekar att den regering som leds av ”President” Gloria är olaglig i och med att hon har fuskat till sig en valseger och att det finns en utbredd korruption bland den politiska eliten i Filippinerna. De menar att de enligt konstitutionen har en skyldighet att försvara saten och folket.

Det som är intressant i sammanhanget är att de politiker som borde respektera folkviljan och demokratins värde inte gör det men en del av militären väljer att ta ställning för respektera folkets vilja och gör detta med livet som insats vilket gör det hela till ett mycket intressant fenomen. Det pågår en segdragen juridisk process först i civil domstol där regimen misslyckades med att väcka åtal för försök till statskupp. Numera har regimen flyttat processen till en militär domstol där de står anklagade för att underminera regimen.