Omvärlden måste fördöma militären i Burma

Återigen visar dessa satans mördare i Burma sitt rätta ansikte och sin avsikt att tysta varje människa som kräver sina fundamentala rättigheter.

Rätten till ett värdigt liv i fred och frihet.

Att mörda munkar och öppna eld rakt in i en folkmassa som med fredliga sånger demonstrerar för frihet är vedervärdigt!

- Detta måste fördömas med all kraft!- Låt oss tillsammans fördöma detta brutala och folkrättsliga brott.

Jag hoppas att det mänskliga kollektiva förnuftet besegrar juntans galenskap.

Erkänn Demokratiska Sahariska Arabrepubliken, SADR

Till regeringarna i Norden Erkänn Demokratiska Sahariska Arabrepubliken, SADR.

Konflikten om Västsahara handlar om en grundläggande folkrättsligt fråga inte minst utifrån FNs avkoloniseringsprincip. Det är nu mer än 35 år sedan Spanien lämnade sin koloni Spanska Sahara i samband med att general Franco försvagades. Dessa år har kännetecknats av Marockos illegala ockupation av Västsahara och förtryck av dess folk, i trots mot att Internationella domstolen i Haag 1975 fastställde att västsaharierna ägde rätt till självbestämmande. FN:s generalförsamling och säkerhetsråd har sedan dess antagit ett otal resolutioner som också slår fast detta: det är en oavslutad avkolonisering och västsahariernas har rätt till självbestämmande.

Men FN:s säkerhetsråds passivitet när det gäller att förverkliga denna rätt har uppmuntrat Marocko att med stöd av Frankrike motarbeta alla beslut och avtal. Det gäller t ex den fredsplan som parterna kom överens om 1991. Den innebar vapenvila med villkoret att en folkomröstning om landets framtid skulle genomföras. Marocko saboterade upprättandet av röstlängder och den sedan lång tid utlovade och planerade folkomröstningen har för varje år blivit alltmer avlägsen.

Generalsekreterarens särskilde representant James Baker presenterade i början av 2000-talet olika förslag efter förhandlingar med parterna. Den senaste versionen antogs av säkerhetsrådet och accepterades av Polisario 2003. Den innebär att saharierna får välja en självstyrande myndighet för inrikes affärer under en övergångstid om 5 år och att därefter en folkomröstning ska genomföras. Polisarios acceptans innebar en stor eftergift men trots det har Marocko allt oresonligare avvisat planen, eftersom de marockanska nybyggarnas stöd är synnerligen osäkert.

FNs säkerhetsråd antog resolution 1754 den 30 april 2007. Den pekar på vikten av att FN medverkar till en politisk lösning som ska leda till varaktig fred på grundval av det sahariska folkets rätt till självbestämmande i enlighet med FN-stadgan. Parterna skall nu inleda förhandlingar under FN:s ledning utanför New York 18-19 juni.

Marocko har bedrivit idog lobbyverksamhet för att få stormakterna att acceptera Västsahara som en del av Marocko. Man erbjuder begränsad autonomi under marockansk överhöghet och utesluter självständighet. Frankrike, Spanien och USA stöder detta flagranta avsteg från tidigare överenskommelser och FN-beslut. Algeriet, Sydafrika och de progressiva latinamerikanska staterna stöder Polisario och västsaharierna. Det har blivit en tydlig strid mellan nord och syd, mellan EU/USA och resten av världen.

För att göra det möjligt att driva fram en folkrättslig lösning på konflikten uppmanar vi de nordiska ländernas regeringar att ge Polisario sitt stöd inför de förhandlingar som förestår.

Det bästa stödet är att erkänna Demokratiska Sahariska Arabrepubliken, SADR.

Helsingfors, Oslo, Reykjavik, Stockholm 2007-06-15
Vänsteralliansen, Finland
Socialistisk Venstreparti, Norge
Vänstergröna Rörelsen, Island
Vänsterpartiet, Sverige

Algeriska arbetarpartiet

Det Algeriska arbetarpartiet (French: Parti des Travailleurs, Arabic Hizb al-Ummal) The Workers' Party leds av Louisa Hanoune.

Hanoun har tidigare fängslats av regeringen flertalet gånger för att hon tillhört ett olagligt parti innan legaliseringen av politiska partier 1988. Under 1990-talets blodiga inbördeskrig i Algeriet var hon en av de få motståndsrösterna i regeringen och trots partiets sekulariserade värderingar en stark motståndare till regeringens "avskaffande" inställning gentemot Islamister.

I januari 1995 skrev hon under Sant'Egidio-plattformen tillsammans med representanter från de andra oppositionspartierna- inklusive the Islamic Salvation Front (det radikala Islamistiska partiet vilka inledde inbördeskriget).

2004 var hon den första kvinnan i Algeriet som ställde upp i presidentvalet. Hon fick då 1% av rösterna. I valet till parlamentet 2007 fick partiet flest platser i oppostionenen med 26 av 389.

Valdeltagandet var dock det lägsta någonsin, endast 35,61%. Enligt valutvärderingen var det medelklassen som avstod från att rösta. Partiet har goda kontakter med sin franska motsvarighet, Franska arbetarpartiet.