Domen utmanar hela det svenska kollektivavtalssystemet!

EU:s domstol anser att Byggnads blockad av bygget i Vaxholm 2004 var ett hinder för friheten att erbjuda tjänster som inte var motiverad av hänsyn till arbetstagarna.

Det lettiska företaget försattes i konkurs efter blockaden och Lettland har protesterat mot den svenska hållningen.

Enligt domstolens pressmeddelande är rätten att vidta fackliga stridsåtgärder en grundläggande rättighet. Men stridsåtgärderna måste vara grundade på tvingande hänsyn till allmänintresset.

Domstolen anser att en blockad av byggarbetsplatser kan vara ett sätt att garantera utsända anställda deras arbets- och anställningsvillkor. Men stridsåtgärderna kan inte vara motiverade av att tvinga fram en anslutning till byggnadsavtalet.

Domstolen konstaterar att arbetsgivare är skyldiga att uppfylla vissa regler som gäller arbetstagarna enligt utstationeringsdirektivet.

Dotterbolaget till det lettiska företaget Laval blev i november 2004 utsatt för en facklig blockad sedan förhandlingarna om kollektivavtal med fackförbundet Byggnads misslyckats.
Företaget tvingades så småningom ge upp det pågående skolbygget i Vaxholm och kontraktet med kommunen revs upp. Blockaden ledde till att bolaget försattes i konkurs.

Arbetsdomstolen (AD) tog i mars 2005 ställning i konflikten genom ett provisoriskt beslut. Då bedömde AD att den fackliga blockaden inte stred mot reglerna. Men AD tog inte slutlig ställning, utan valde att vända sig till EU:s domstol och bad om hjälp med bedömningen.

Den lettiska regeringen har protesterat mot den svenska hållningen. Lettland ser den fackliga blockaden som ett brott mot EU:s grundlagar som garanterar fri rörlighet över gränserna.

Domen från EG-domstolen i Vaxholmsmålet innebära i praktiken att det är fritt fram för social dumpning. Detta går på tvärs mot det tjänstedirektiv som socialdemokraterna påstod skulle garantera rättvisa. Domen går på tvärs mot den rättighetsstadga som anhängarna av EU påstår garanterar strejkrätten.